Ett problem för släktforskare är att datum i äldre tider ofta inte noterades som vi är vana vid. En barn kan ha döpts »Dominica XIV post Trinitatis» ett visst år och blivit begravt »Die Andreae» ett par år senare. Nedan kan du hämta ett särskilt datorprogram som ger dig svar på dessa frågor. En allmän bakgrund till tideräkningens historia kan du också läsa här.

Av Håkan Skogsjö

Den julianska kalenderns historia
Då det på Julius Caesars tid rådde stor oreda i den romerska kalendern, uppdrog han åt den alexandrinske astronomen Sosigenes att utarbeta ett förslag till hur man skulle bringa reda i tideräkningen. År 46 före Kristus genomfördes en kalenderreform på så vis, att detta år fick bestå av 445 dagar, vilket medförde att den 1 januari 45 före Kristus inföll på dagen för den första nymånen efter vintersolståndet, varigenom vårdagjämningen kom att inträffa den 24 mars.

Man antog att det verkliga solårets längd var 365 1/4 dygn. Därför bestämdes att åren vanligtvis skulle innehålla 365 dygn, men vart fjärde år lade man till ett dygn, så att dessa blev skottår. Månaderna skulle ha den längd och ordning som de har än i dag. Den extra dagen vid skottår stoppades in i februari (den 24), så att denna månad kom att innehålla 29 dygn.

Vid tiden för denna kalenderreforms genomförande skedde årsräkningen med utgångspunkt från Roms grundläggande (och enligt denna tideräkning skulle Rom ha grundats den 21 april 753 före Kristus). Bruket att räkna med Kristi födelse som utgångspunkt började först på 900-talet bli allmänt i Tyskland och Frankrike, varifrån det så småingom utbredde sig för att bli det allmänna systemet.

Bristerna med den julianska kalendern
Som förut sagts innehåller det julianska året i medeltal 365 1/4 dygn. Det tropiska året (från vårdagjämning till vårdagjämning) är dock något kortare. Differensen uppgår till 0,0078 dygn. Det låter ju inte så mycket, med redan efter 128 år inträffar vårdagjämningen nästan ett dygn tidigare än förut (128 x 0,0078 = 0,9984).

Övergången till den gregorianska kalendern på kontinenten
På 1500-talet beslöt man, på initiativ av påven Gregorius XIII, att rätta till den felaktiga kalendern. Att det var en kyrkans man som ville ändra på tideräkningen berodde på att påskens infallande bestämdes av vårdagjämningen. Påven tillsatte en kommission, vars arbete resulterade i en kalenderreform, föreslagen av italienaren Luigi Lilio. I en påvlig bulla av den 24 februari 1582 sades att korrigeringen skulle åstadkommas genom att låta tio dagar bortfalla. Den 5 oktober 1582 kallade man den 15 oktober.

För att felet inte skulle uppstå igen gjorde man ett undantag från regeln att vart fjärde år skulle vara skottår, nämligen att sekularåren (1600, 1700, etc) skulle vara skottår endast om de var jämnt delbara med 400. Alltså skulle år 1600 vara skottår, men ej 1700, 1800 och 1900, medan år 2000 skall vara skottår, etc.

I förhållande till den julianska kalendern uteslöt man tre dygn på 400 år. Detta gör att kalenderåret endast är 0,0003 dygn (26 sekunder) för långt. Det tar nu över 3000 år för att vårdagjämningen skall förskjutas ett dygn.

Den gregorianska kalendern infördes i Spanien, Italien och Portugal den 15 oktober 1582; i Frankrike den 20 december 1582; i det katolska Schweiz och det katolska Tyskland på olika tider under 1583; i Böhmen den 17 januari 1584; i Polen den 1 januari 1586; i Ungern den 1 januari 1587; i Danmark och det protestantiska Tyskland den 1 mars 1700; i det protestantiska Schweiz den 12 januari 1701; i Storbritannien den 14 september 1752; i Japan 1873; i Kina 1912; i Bulgarien 1915; i Turkiet och Sovjetunionen 1917; i Jugoslavien och Rumänien 1919 samt i Grekland 1923.

Den gregorianska kalenderns införande i Sverige
I Sverige och de övriga protestantiska och grekisk-ortodoxa länderna behöll man av rena prestigeskäl den julianska kalendern. Dock fördes i Sverige länge en upprörd debatt där såväl teologiska som matematiska skäl framlades för och emot den gregorianska kalenderns införande. I november 1699 enades man om att successivt övergå till den gregorianska kalendern, genom att ta bort en dag varje år. Härigenom skulle tid vinnas för ytterligare diskussioner; reformbeslutet var nämligen långt ifrån enhälligt. Början på denna reform genomfördes så att skottdagen år 1700 utelämnades, men längre kom man inte. På detta sätt fick Sverige en tideräkningen som inte överensstämde med något annat land. På befallning av Karl XII ändrades detta genom att februari månad år 1712 fick 30 dagar. Då var Sverige alltså åter tillbaka vid den julianska kalendern.

Det var vid 1751–52 års riksdag som ständerna till slut beslöt att Sverige skulle övergå till den gregorianska kalendern eller den så kallade nya stilen. I kraft av en kunglig förordning av den 24 februari 1752 genomfördes förändringen i början av påföljande år, genom att man efter den 17 februari räknade den 1 mars.

Reformen mottogs dock inte överallt med glädje. Många ansåg att den berövat dem elva livsdgar.

Fotnot: Detta är en något omarbetad version av en artikel publicerad i Genealogisk Ungdoms Tidskrift 1977:4.

Av Egon Bosved

Vad var egentligen böndagar? Den som i tingsprotokollen funnit dateringar och referenser till böndagar har anledning ställa frågan.

Böndagarna var allmänna faste-, böne- och botdagar som utfärdades för olika dagar för vart år av konungen i de s k böndagsplakaten. Till en början förlades de till 3 fredagar men 1676 utökades de till 4 fredagar. Fr o m 1773 förlades de till lördagar för att mot slutet av 1700- talet växla mellan lör- och söndagar, 1807 till enbart söndagar; 1984 försvann den sista ur almanackan. Förväxla ej böndagarna med bönsöndagen eller gångedagarna.

Före senare delen av 1700-talet utfärdades böndagsplakaten först i början av året varför böndagarna inte hann medtagas vid tryckningen av almanackan. Plakaten upplästes från predikstolen och anslogs kanske på kyrkdörren. Prästerskapet hölls ansvarigt för att folket kände till dagarna.

Syftet med böndagarna kan ha varit politiskt; en säkerhetsventil. Rikets olyckor såsom ofred, missväxt eller farsoter tänktes vara Guds rättmätiga bestraffning av nationen för folkets synder. Missnöjet avleddes och överheten var utan ansvar.

Plakaten innehöll en skarp skrivning av ärkebiskopen där folket uppmanades att noga iakttaga böndagarna, att ge sig av till kyrkan (bara svårt sjuka fick lov att hålla sig undan), och där ångra och begråta sina synder och uppriktigt lova bot och bättring och be om hjälp att leva syndfritt. Detta skulle avhjälpa rikets olycker och även bättra allmogens timliga välfärd.

Drevs handel på en böndag fick säljaren böta 40 mark smt, köparen 3. Kunde någon inte betala böterna fick han 14 dagar på vatten och bröd. All världslig överhet från överståthållaren och landshövdingarna till länsmän och fogdar, all andlig överhet från biskopar till kaplaner skulle tillse att böndagen hölls i helgd enligt den av konungen utfärdade befallningen. Beivrade de inte de överträdelser de fick vetskap om fick även överhetspersonerna böter.

Allmänna böndagar 1661-1807

 År      1:a   2:a   3:e   4:e 

1661    24/5   ??   19/7   --

1662    20/6  18/7  15/8   --

1663    26/6  24/7  21/8   --

1664    17/6  15/7  12/8   --

1665    16/6  14/7  11/8   --

1666    15/6  13/7  10/8   --

1667     ??    ??    ??    --

1668    19/6  17/7  14/8   -- 

1669    18/6  16/7  13/8   --

1670    17/6  15/7  12/8   --

1671    30/6  28/7  25/8   --

1672    14/6  12/7   9/8   --

1673    13/6  11/7   8/8   --

1674     ??    ??    ??    --

1675    11/6   9/7   6/8   --

1676    14/4  16/6  14/7  11/8

1677    27/4  15/6  13/7  10/8

1678    26/4  14/6  12/7  16/8

1679    25/4  20/6  18/7  15/8

1680    23/4  11/6   9/7   6/8

1681    29/4  10/6   8/7   5/8

1682    28/4  16/6  14/7  11/8

1683    27/4   8/6   6/7   3/8

1684    11/4  13/6  11/7   8/8

1685    24/4  19/6  17/7  14/8

1686    23/4  11/6   9/7   6/8

1687    15/4  10/6   8/7   5/8

1688    27/4  15/6  13/7  10/8

1689    26/4  14/6  12/7   9/8

1690    25/4  20/6  18/7  15/8

1691    24/4  12/6  10/7   7/8

1692    22/4  10/6   8/7   5/8

1693    28/4  16/6  14/7  11/8

1694    27/4  15/6  13/7  10/8

1695    26/4   7/6   5/7   2/8

1696    24/4  12/6  10/7   7/8

1697    16/4  11/6   9/7   4/8

1698    29/4  17/6  15/7  12/8

1699    28/4  16/6  14/7  11/8

1700    27/4  15/6  13/7  10/8

1701    12/4   7/6  12/7   9/8

1702    18/4  13/6  11/7   8/8

1703    22/5  19/6  17/7  14/8

1704     8/4  17/6  15/7  12/8

1705    14/4   9/6   7/7   4/8

1706    13/4   8/6   6/7   3/8

1707    10/5  14/6  12/7   9/8

1708    24/4  12/6  10/7   7/8

1709    30/4  18/6  16/7  13/8

1710    22/4  10/6  15/7  12/8

1711    21/4   9/6  14/7  11/8

1712     4/4   6/6   4/7  29/8

1713    24/4   5/6  10/7  28/8

1714     9/4   4/6   9/7   6/8

1715    29/4   3/6   8/7  12/8

1716    13/4   1/6   6/7   3/8

1717     3/5  21/6  19/7  16/8

1718    30/5  20/6   1/8  29/8

1719    24/4  19/6  17/7  14/8

1720    29/4  17/6  15/7  12/8

1721    28/4  16/6  14/7  11/8

1722     6/4  15/6  13/7  10/8

1723    26/4  14/6  12/7   9/8

1724    24/4  12/6  10/7   7/8

1725    23/4  11/6   9/7   6/8

1726    29/4  17/6  15/7  12/8

1727    28/4  16/6  14/7  11/8

1728     5/4  21/6  19/7  16/8

1729    25/4  13/6  11/7  29/8

1730    24/4   5/6  17/7  28/8

1731     7/5  18/6  23/7  27/8

1732    28/4   9/6  21/7   1/9

1733    20/4   8/6  20/7  14/9

1734     5/4  10/5  14/6   6/9

1735    18/4   9/5  13/6   5/9

1736     2/4   7/5   4/6   3/9

1737    22/4  13/5  10/6   2/9

1738    14/4   5/5   9/6  15/9

1739     6/4  11/5  22/6  14/9

1740    18/4   9/5  20/6  19/9

1741    10/4  22/5  19/6  18/9

1742     9/4  21/5  18/6  17/9

1743    15/4   6/5  10/6   9/9

1744     6/4  18/5  15/6  14/9

1745    19/4  10/5  14/6  13/9

1746    11/4  30/5  20/6  12/9

1747    10/4  22/5  19/6  11/9

1748    15/4   6/5  17/6  16/9

1749     7/4  26/5  16/6  15/9

1750     6/4  25/5  15/6  14/9

1751    12/4  31/5  21/6  13/9

1752    10/4  22/5  19/6  11/9

1753     4/4  1/6   29/6  21/9

1754    26/4  17/5  21/6  27/9

1755    25/4  30/5  20/6  26/9

1756     9/4  14/5  18/6  24/9

1757    22/4  27/5  7/10  11/11

1758    21/4  26/5  16/6   6/10

1759     6/4  18/5  22/6   5/10

1760     ??    ??    ??     ??

1761    17/4  22/5  19/6   9/10

1762    23/4  11/6   9/7   8/10

1763    15/4   6/5  17/6   7/10

1764    30/3  18/5  22/6   5/10

1765    19/4  17/5  14/6  11/10

1766    11/4  30/5  20/6  10/10

1767     3/4  22/5  26/6   9/10

1768    15/4   6/5  17/6   7/10

1769    14/4  26/5  16/6   6/10

1770     6/4  18/5  22/5   5/10

1771    19/4  31/5  21/6   4/10

1772     3/4   8/5  19/6   9/10

1773    24/4  15/5  12/6   2/10

1774    16/4   7/5   2/7   1/10

1775     1/4  13/5  17/6   30/9

1776    20/4  11/5  15/6    5/10

1777    12/4   3/5  14/6   11/10

1778    14/3   4/4   9/5   10/10

1779    13/3  17/4   5/6    9/10

1780     4/3   8/4   3/6   14/10

1781    10/3  21/4  16/6   13/10

1782     9/3  13/4   1/6   12/10

1783     1/3   6/4   6/7   21/10

1784    13/3   2/5   4/7    9/10

1785     6/3  10/4  29/5   23/10

1786     5/3   7/5   2/7    8/10

1787     4/3  15/4   8/7   14/10

1788     9/3   4/5  20/7   12/10

1789    22/3  10/5  19/7   25/10

1790     7/3   1/5  25/7   30/10

1791    13/3  14/5  17/7    8/10

1792    18/3   5/5   8/7   13/10

1793     2/3  20/4  27/7   12/10

1794    15/3   3/5  21/6   11/10

1795    21/3  25/4  13/6   10/10

1796     5/3  23/4   4/6    8/10

1797     4/3   6/5  17/6   14/10

1798    17/3   5/5   ??    13/10

1799     2/3  20/4   ??     5/10

1800     8/3  26/4  14/6   11/10

1801     7/3  18/4  13/6   10/10

1802     6/3   3/4   8/5    9/10

1803     5/3  23/4  11/6   22/10

1804     3/3  22/4   3/6     ??

1805     2/3,  5/5  30/6   19/10

1806     1/3  20/4  15/6   18/10

1807     7/3  19/4  21/6   17/10

1808     i fortsättningen alltid

         på en söndag  

Här nedan följer allmän information om Egon Bosveds datakalender (hämtad från kalenderns hjälpfil). En bit längre ner kan du hämta din egen kalender direkt från nätet.

Kalender- och helgreformer
Svensk-Finsk-kalender ger en månadskalender från år 1500 till 2100 med helger genom kalenderreformerna 1700, 1712 och 1753 och genom helgreformerna 1773 och i Sverige 1939, 1953; i Finland 1955, 1973, 1982, 1992. Hänsyn är tagen till de helger som tillfälligt flyttades reformåret 1753 och till att påskdagens datum ibland avviker från övriga länders genom att påsken i Sverige mellan 1740-1818 bestämdes efter den astronomiska fullmånen i stället för den klerikala. Finland har dessutom några avvikelser av påsken under 1800-talet.

Helg- och Böndagar
De Maria-, helgon- och martyrdagar som uteslöts vid 1571 års kyrkomöte har ej alls medtagits. De kunde dessutom variera för olika landsdelar. I gengäld har Böndagarna, som bestämdes för vart år i böndagsplakaten, till större delen medtagits, 1661-1807, trots att de inte alltid är upptagna i almanackorna. Till en början fastställdes Böndagarna nämligen så sent ( i mars, rentav ) att de inte hann medtagas vid tryckningen av almanackorna. De var av kungen påbjudna, anslogs på kyrkdörren. De hölls i sträng helgd och texter angavs för Ottosång, Högmässa och Aftonsång. Drev någon handel på Böndagen fick han böta 40 mark smt. / »Den som intet förmår böta skal spisas 14 dagar i häktelse med Watn och Bröd.» / Så de firades, trots att de inte alltid finns med vare sig i »Almanachen» eller i tabellverk över helgdagar. Efter 1807 förlades de till söndagar och utelämnas därmed i denna kalender.

Veckonumrering
Från 1973 ändras i veckolayouten så att veckan börjar på en måndag. Sättet att veckonumrera ändras också. Tidigare räknades veckan börja på en söndag och numrerades annorlunda. Då jag funnit att veckonumreringen för ett visst år kunnat skilja från en utgåva av almanackan till en annan, har jag före 1973 numrerat så att första dagen på året alltid är vecka 1 ; även om det är en lördag så att veckan då bara får en enda dag. Det blir i alla fall lättare att räkna ut veckans nummer på sätt som kan passa var och en. (to suit the customer).

Olikheter mellan kalendrar
Den svenska och finska kalendern avviker alltså förr i tiden ofta från den i andra länder brukade och inte bara under den unika Svenska Stilen 1700-03-01 till 1712-02-30. Eftersom påsken styr många relaterade helger liksom söndagar i kyrkoåret kan det vara avsevärda skillnader mellan ländernas kalendrar. Detta beaktas ofta inte i många utländska kalenderprogram varför veckodag eller helger för ett visst datum kan bli alldeles fel. Vanligen gäller dessa kalendrar endast för England/USA.

En 'utviknings'-kalender
Skulle varje månadskalender vara 20 cm hög och 25 cm bred och skulle man lägga januari till december i en rad för ett visst år och p.s.s. med månaderna i nästa år på raden under då skulle kalendern kunna bilda en 'röd matta' 120 m lång och 3 m bred. Skulle kalendern i stället tryckas med en månad per sida skulle det bli 12 volymer om 600 sidor vardera, mer än halva NE.

Källor
Gamla och nyare almanackor, Kongl Förordningar.
Lodén: »Tid».
Blixt: »Almanacka 1600-1999».
Segland: »Almanacka för 500 år».
Grotefend: »Taschenbuch der Zeitrechnung...»
NE m fl uppslagsverk.
Bonniers Världshistoria.
Div stockholmiania.

Respons
Ännu har jag inte sett någon programmerad 'Evighetskalender' som varit rätt och fullständig i alla avseenden. Det gäller även denna. Därför vill jag gärna få kommentarer, förslag till förbättringar och påpekanden om fel och brister. Skulle du vara nöjd, säg så. Egon Bosved, Skyttev 52, 181 46 Lidingö, tel. 08-767 17 81.

---

Hämta din egen datakalender direkt från RÖTTER
Ny version upplagd den 16 oktober 1997.

Nyheter i version 4 (16 okt 1997): Nu visas både den gamla och nya stilen (julianska och gregorianska kalendern) precis som de gamla almanackorna gjorde. Vidare är hjälpen uppdaterad och innehåller fler definitioner av kalendariska begrepp. Den svenska filen för historiska notiser är utökad med uppgift om almanackans uppsatser, som i viss mån speglar tiden. Skärtorsdagen är ändrad.

Du laddar ner datakalendern i form av en självuppackande fil (en exe-fil). Programmet är ett Windows-program och fungerar således inte på exempelvis Mac-datorer. Gör så här:

1. Skapa en ny katalog på din hårddisk (kalla den förslagsvis KALENDER).

2. Klicka här och spara filen KALSF4B.EXE i din nyskapade katalog.
   Observera! Om du uppgraderar kalendern till den nya versionen (upplagd 16 okt 1997) kan du klicka här och ladda ner en mindre fil, eftersom filen VBRUN300.DLL redan finns på din hårddisk.

3. Dubbelklicka på filen så att den packas upp.

4. Starta programfilen KALSF40.EXE och kalendern är i gång. Du kan självfallet också lägga upp en ikon för programmet på sedvanligt sätt.

---

Observera!
Nättidningen RÖTTER har testat datakalendern och funnit att den fungerar utmärkt. Vi kan dock inte ta något ansvar för eventuella problem som programmet - liksom alla andra program - eventuellt kan skapa. Du hämtar och kör programmet på egen risk.