Homeros lägger av med att skandera
Och hänga den till tork på kungens tron
De kära sörjer i kontemplation
En vag kanalje kistan skall plombera
Men vers och prosa måste existera
Ni har nu blivit ren spekulation
Att resa till en storstadsregion
Vid Themsens stränder, långt från trygga Hera
Ett enda språk behövs för poesi
Vi saltar, torkar, kokar och står i
Den döde Sokrates syns dvärglikt skral
Nu läsaren får se det här konkret
I skrovet än en marmorraritet
Ja, hela västerlandets kapital