När två kan med varann sympatisera
Måhända snobbig i sin attraktion
En mantel fladdrar kring förbjuden zon
En vag kanalje kistan skall plombera
Men vers och prosa måste existera
Ett intet ont anande landsortshjon
Kåbojsarna rör kaffet ut med kron
Och maskar, kvalster gör er snabbt till lera
Ett enda språk behövs för poesi
Rätt snart man faller in i tiggeri
Sen ljuger guiden om nåt original
Min bror, jag tror jag vet varför du smet
Den-fisförnäme lassar in sorbet
Likväl har allt (sonetter!) en final